Jag började skriva en 30 p. uppsats (master) 2014 som i princip var färdig 2016. Dock kom livet emellan och kompletteringarna stod inte högst på listan. Nu är jag äntligen färdig och har det hela avklarat och bakom mig. Här följer ”abstracten” som en kort presentation samt en länk till den fullständiga texten.
Min studie syftar till att undersöka hur den svenska fotbollens supporterkulturs könsfördelning mellan män och kvinnor sett ut årtiondena efter Andra världskriget, hur maskulinitet har konstruerats i denna kontext samt hur synen på genus bland supportrarna såg ut under denna tid. Undersökningen bidrar till forskningsläget med en outforskad period, där andra forskare undersökt tidigare och senare perioder med fokus på kopplingen mellan maskulinitet och våld. Jag ser en hypotetisk koppling till skötsamhetskultur som upplevde sina glansdagar under samma period. För att närma mig frågorna har jag som metod arbetat med muntlig historia med utgång i framförallt Malin Thor och Lars Hansson samt Robert Perks och Alistair Thompson och djupintervjuer med 6 personer som var aktiva i supporterkulturen kring Malmö FF under nämnd tid. Som teoretisk grund för förståelsen av empirin har jag använt genus- och maskulinitetsteorier från Raewyn Connell, Rebecca Pearse och Michael A. Messner och populärvetenskapliga skribenter som Marcus Priftis och Stephan Mendel-Elk. För att förstå den förändring som skett inom den maskulinitet som dominerar svenska fotbollsläktare har jag använt Raewyn Connells kristeorier. Resultatet av undersökningen visar att män och kvinnor förr var mer skilda åt, både vad det gäller fysiska rum och genom striktare uppfattningar om könsroller. Detta började förändras under 70-talet i takt med att samhället och dess sociala strukturer förändrades. Förut kunde män känna sig trygga i sin maskulinitet, som var av en mer hierarkisk karaktär. Att uttrycka maskulinitet genom våldsutövning behövdes inte. Idrottsarenor, arbetsplatser och hem var ohotade könssegregerade platser som aktivt konstruerade genus. I dessa kontexter var skötsamhet och återhållsamhet en central del av maskuliniteten. Kvinnor ansågs länge i bästa fall vara andra klassens supportrar, oftast där som ett bihang till fotbollsintresserade pojkvänner eller män. Fotboll skapades aktivt som en manlig institution för att fostra en viss sorts manlighet. När samhällets sociala strukturer började förändras på 70-talet och kvinnor började ta plats i manliga kontexter uppstod en kris i maskuliniteten. Därför kan vi idag se en extremare form av verbal och fysisk manlighet. Idag går långt fler kvinnor och tjejer för att se på fotboll och deltar aktivt i supporterkulturer kring denna och damfotbollen har långt fler aktiva än de pionjärer som spelade fotboll under tiden för min undersökning. Genus är inte statiskt utan förändras konstant och idag har positionerna i de sociala relationerna som genus utgör förflyttats. I och med att skillnaderna och avståndet mellan män och kvinnor idag har minskat har de för vissa blivit viktigare än förut.
Nyckelord: Manlighetsforskning, genus, maskulinitet, kristeori, supporterkultur, fotboll.
Martin Sjöbeck 